Barn och elever med autism – hur påverkas deras lärsituation av lärares kompetensutveckling?

Linda Petersson - Bloom, universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad
 

Utbildningen i förskola och skola ska tillgodose barn och elevers olika behov och förutsättningar. Stöd ska ges för att de ska utvecklas så långt som möjligt, givetvis gäller detta även för barn och elever med autism. Även om det finns goda exempel så finns det indikationer på att barn och elever med autism inte ges goda möjligheter och förutsättningar för lärande och utveckling, vilket visar en brist på likvärdighet. Med detta som bakgrund kommer jag att presentera och diskutera på vilka sätt lärares medverkan i kompetensutveckling påverkar lärsituationen med fokus på barn och elever med autism. Presentationen bygger på resultat från de studier som genomfördes inom ramen för min doktorsavhandling.

Det serveras kaffe, smörgås och frukt. 

Fysikdidaktik       

Lena Claesson,  fysik och matematiklärare vid Katedralskolan samt samarbetslärare på nationellt resurscentrum för fysik (NRCF).

Inom fysiken är laborationer och experimentella arbeten viktiga inslag. Skolan ska i sin undervisning sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att med hjälp av moderna tekniska hjälpmedel samla in och analysera data. I denna presentation kommer jag att presentera ett fjärrstyrt laboratorium inom elektronik med fokus på didaktiska perspektiv.

Lärares och elevers upplevelser av relationer med elever med och utan ADHD/autism

Linda Plantin Ewe, universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad

Vid detta seminarium kommer jag att prata om lärar-elevrelationens betydelse för elever med ADHD. Jag kommer att ta avstamp i tidigare forskning och beskriva hur relationen mellan lärare och elever med ADHD tenderar att se ut och vad som kan upplevas som svårt sett utifrån såväl lärar- som elevperspektiv. Vidare kommer jag att beskriva hur lärares förståelse för relationskompetens kan ökas med hjälp av interventionsstudier och vilken betydelse detta kan få för eleverna i den pedagogiska praktiken.

Det serveras kaffe, smörgås och frukt. 

Hur kan vi använda forskning inom lärande och kemins didaktik för att gynna elevers intresse för, och lärande i, kemi?

Ylva Hamnell-Pamment, är universitetslektor vid Malmö universitet, där hon undervisar om kemi och kemins didaktik för lärarstudenter med inriktning 4–6, 7–9 samt gymnasiet.

Kemiämnet kan ofta upplevas som svårt av elever, och även om det upplevs som viktigt för samhället kan elevernas personliga intresse utebli. Ytligt lärande kan uppstå i våra klassrum, och eleverna får då inte med sig en grundläggande förståelse för kemi, eller kompetenser för att klara av kemin på universitetsnivå. Resultaten blir bristande samhällskompetens i en tid när vi behöver kemikunskaper och kemister för att förstå och tackla globala utmaningar. Under det här seminariet kommer jag diskutera vad vi vet från forskningen om vilken typ av undervisning som fungerar i klassrummet för att väcka elevers intresse och lärande, med speciellt fokus mot kemiämnet.

Lärande och undervisning i relation till symptom relaterade till autism och ADHD

Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap inriktning skola och lärarprofession vid Lunds universitet

Under denna presentation kommer jag att diskutera på vilka sätt lärande och undervisning för elever med autism och ADHD behöver anpassas till de symptom som elever i denna grupp kan ha. Utifrån ett specialdidaktiskt perspektiv ges exempel på hur undervisning kan designas och anpassas för eleverna för att erbjuda dem likvärdiga möjligheter till lärande och utveckling. Genom att fokusera innehållsinkluderande insatser, i stället för placeringsinkludering, skapas större möjligheter för eleverna i gruppen att uppnå skolans mål.

Det serveras kaffe, smörgås och frukt. 

Att undervisa om naturvetenskapens karaktär och betydelse för samhället – en evidensbaserad biologiundervisning

Jenny Rhodin Edsö, lärare vid Katedralskolan i Lund

Att koppla ämnesinnehållet till omvärlden och samhällsutveckling är något som står skrivet i ämnesplaner både i Gy11 och Gy 25. En viktig del av alla naturvetenskapliga ämnen är också att elever ska lära sig att granska information utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv genom att de har kunskap om naturvetenskapens arbetssätt, förstår hur trovärdiga undersökningar är uppbyggda och kan analysera resultaten. Detta är centrala delar i biologiundervisningen som jag som lärare behöver ge elever förutsättningar att öva på. För att försöka hitta en lösning på dilemmat att hinna med allt började jag undersöka vad som står i evidensbaserad forskningslitteratur. Vad är viktigt att elever får tid att öva på? Hur planerar jag undervisning där undervisningen ger förutsättningar för den kunskap jag vill att eleverna ska ta med sig? Hur kan jag följa elevernas lärande för att uppmärksamma om deras kunskapsinhämtning samstämmer med det som var mitt mål med momentet? I min presentation kommer jag att prata om hur jag har utgått ifrån litteratur kring naturvetenskapens karaktär och betydelse för samhället för att systematiskt kunna integrera detta med undervisning om övrigt centralt innehåll. Målet är att på ett effektivt sätt ge eleverna förutsättningar att utveckla sina kunskaper samtidigt som undervisningen engagerar och är kul.