Doktoranderna är placerade vid Institutionen för utbildningsvetenskap men deltar också i relevanta verksamheter vid de aktuella ämnesinstitutionerna. Doktoranderna i forskarskolan handleds av handledare som är verksamma vid Institutionen för utbildningsvetenskap och vid ämnesinstitutioner vid Lunds universitet och flera andra lärosäten. Majoriteten av doktoranderna har en bakgrund som lärare och deltar i utbildningen av ämneslärare vid institutionen.

David Örbring, utbildningsvetenskap med inriktning mot geografiämnets didaktik.

Min forskning handlar om kursplaner, kunskap i skolgeografi och lärarens erfarenheter av kunskap i geografi. Forskningens syfte är att ge ny insikt i vilka intentioner och vilken bakgrund som är till grund för konceptet förmågor i geografi i lgr11, samt i hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar konceptet. Ytterligare ett syfte är att sätta ovanstående insikt i relation till nationell och internationell forskning i geografi såväl ämnesmässig som utbildningsvetenskaplig. Länk till forskningsportalen.

Ylva Pamment, utbildningsvetenskap med inriktning mot kemiämnets didaktik 

Mitt projekt handlar om att undersöka laborativt lärande i kemi från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med projektet är att undersöka hur laborativt lärande bidrar till utvecklingen av kemiska begrepp, och att identifiera förhållanden då lärandet är förstärkt eller minskat. Jag fokuserar på området kemisk jämvikt, och använder mig av jämförande fallstudier på gymnasienivå och universitetsnivå. Detta innebär att jag utforskar kontexten runt en laboration, och sedan följer lärandet med hjälp av begreppskartor, observationer av laborationer, videomaterial och lärandereflektioner. Analysen riktar sig på skillnader i lärande mellan olika elev- eller studentgrupper, och skillnadernas orsak

Malin Christersson, utbildningsvetenskap med inriktning mot matematikämnets didaktik

Forskningsområden Utbildningsvetenskap, matematik (Education, programming, mathematics, children)

Ämma Hildebrand, utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik

Jag är doktorand i utbildningsvetenskap med inriktning på de naturvetenskapliga ämnenas didaktik. I min avhandling ställer jag undervisning om sex, sexualiteter och normer i den svenska gymnasieskolans naturkunskapsämne i fokus. Avhandlingens syfte är att se hur punkten sex, sexualitet och normer i naturkunskapsämnet materialiseras som undervisningsinnehåll. Mera specifikt handlar avhandlingen bland annat om lärares ämneskunskaper om normers inverkan på hur undervisningen och uttolkande av styrdokument kan komma att bli, om vad affekter (främst skam och äckel) gör med undervisningen och utfallet av den, samt om kunskapsområdets identitetsskapande dimensioner med lärare och elever som aktiva subjekt i skapandet av undervisningsinnehåll.

Helena Berglund, utbildningsvetenskap med inriktning mot biologiämnets didaktik

Jag är doktorand i utbildningsvetenskap och undersöker biologilärares behov och möjligheter till autonomi och samarbete, samt vilka förutsättningar som leder till hög tillfredställelse hos lärare inom dessa områden. Jag undersöker också hur lärares autonomi påverkar viljan och behovet till utbyte mellan lärare, detta genom att jämföra skolsystem som skiljer sig i avseende på detaljnivå i kursplaner och styrning via externa slutprov. Min forskningsmetod innefattar enkäter och intervjuer med lärare och rektorer samt analys av kvalitetsrapporter, prov och styrdokument. Mitt intresse för området har växt fram under mina år som gymnasielärare i biologi där jag jobbat i olika skolsystem. Utbyte och samarbete lärare emellan har potentialen att leda till högre kvalitet i undervisningen och en bättre arbetssituation för lärare, särskilt i kombination med hög individuell autonomi.

Emil Bernmalm, utbildningsvetenskap med inriktning mot religionsämnets didaktik

Mina forskningsintressen kretsar kring frågor om etik, religion, normalitet, makt och funktionsvariation. I mitt avhandlingsarbete undersöker jag relationen mellan religionsämnet, inkluderande undervisning och målsättningen om en skola för alla. Ur ett vidare perspektiv handlar arbetet om frågor om inklusion och exklusion och hur skolans inkluderande praktiker upplevs på olika sätt av elever. Närmare bestämt: Hur upplevs skolans ideal om att passa alla av den som tydligt är ”objekt” för en sådan intention? Utgångspunkten för arbetet är att idén om en skola för alla är komplex med avseende på variationen av elever som skolan förhåller sig till i dag. Denna komplexitet förutsätter flexibilitet och normkritiska förhållningssätt men också kompromisser mellan olika utbildningsmål och elevgrupper. I det snävare perspektivet reser jag frågan om hur elever med rörelsehinder erfar denna komplexitet och vad deras erfarenhet har för betydelse för religionsundervisningen, framförallt med avseende på förståelsen för andra, mångfald och etik.

Tina Gunnarsson, utbildningsvetenskap med inriktning mot engelskaämnets didaktik

Min forskning handlar om flerspråkiga elevers inlärning av engelska. Jag är särskilt intresserad av hur flerspråkiga elever i årskurs 9 använder sina bakgrundsspråk som en resurs för att bättre tillägna sig färdigheter inom ämnet engelska. Med “flerspråkiga” menar jag elever som regelbundet använder minst tre olika språk.

Colin Loughlin, utbildningsvetenskap

Senaste publikationer: 
The impact of lecture recordings on he student approaches to learning
Staff Perceptions of Technology Enhanced Learning in Higher Education
Open Badges: Acknowledging Soft Skills Acquisition
Towards Active Learning Spaces and the Flipped Classroom Model

Länk till forskningsportalen

Jonatan Nästesjö, utbildningsvetenskap

Sedan hösten 2017 är jag antagen som doktorand vid utbildningsvetenskapliga institutionen.

Min forskning kan placeras i gränslandet mellan vetenskapssociologi, utbildningsvetenskap samt forskningspolitiska studier. Mer specifikt intresserar jag mig för hur normer, värden och strukturer för att göra karriär inom akademin påverkar unga forskares praktiker och identiteter inom human- och samhällsvetenskapliga discipliner. Ett särskilt fokus riktas mot samspelet mellan hur forskning utvärderas och tillskrivs värde i olika institutionella och disiplinära sammanhang och hur unga forskare lär sig att leva, arbeta och producera kunskap inom dagens akademi. Det innebär att min forskning berör en rad olika teman, såsom styrning och utvärdering av forskning, uppkomsten av en "metrisk kultur" inom akademin, akademisk socialisation samt professionella normer och identiteter. Jag när också ett särskilt intresse för det framväxande fältet ”Valuation studies”, ett forskningsfält som intresserar sig för värde och värdering som en social process, inbäddade i sociala relationer och sociala interaktioner.

Paul Strand, utbildningsvetenskap med inriktning mot Verksamhetsförlagd utbildning

Forskning om ämneslärarstudenters lärande och utveckling av yrkeskunskaper under verksamhetsförlagd utbildning.

Doktorander som disputerat:

Martin Malmström 
Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.  (Disputerade våren 2017).

Ingrid Bosseldal 
Vart tog behaviorismen vägen. Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa. (Disputerade våren 2019). 

Hans Teke 
Increasing Ethical Awareness : The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study. (Disputerade hösten 2019). 

Ingemar Karlsson 
Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik. (Disputerade hösten 2019). 

Katarina Blennow 
The Emotional Community of Social Science Teaching. (Disputerade hösten 2019). 

Janna Lundberg Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. (Disputerade januari 2020).