Färdiga lic-avhandlingar
Charlotte Lagerholm, du har skrivit en lic-avhandling med titeln Tryckt bild eller avbildat tryck? Visuella representationer av begrepp relaterade till tryck i fysikläroböcker för högstadiet.
Varför intresserade du dig för det här? Mitt intresse grundar sig i varför många elever tycker att fysik är ett svårt ämne. Yngre elever har ett stort intresse för naturvetenskap men många av de elever jag mött på högstadiet har tappat intresset. Frågor som hur man förmedlar kunskap om begrepp och fysikaliska fenomen om hur dessa kan kommuniceras i undervisningen har alltid engagerat mig. Något som jag funderat på var läroböckerna. Kan de förmedla fysiken på ett sätt som är möjligt för eleverna att ta emot? Väcker de nyfikenhet? Är deras beskrivningar och förklaringar möjliga för elever att ta emot och förstå? Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling? Analysen av representationerna visar att de inte ensamma kan beskriva fysiken de avser att förmedla utan de behöver bearbetas då de presenteras för eleverna. Ett annat viktigt resultat som jag ser i studien är att många representationer är förenklade och saknar detaljer som bär fram fysiken de representerar. Detta måste lärare vara uppmärksamma på så att de genom sin undervisning kan packa upp representationernas innehåll så att eleverna kan ta emot detta utifrån sina olika förutsättningar. Hur har du gjort din studie? Studien är en innehållsanalys. Visuella representationer som beskriver begrepp inom kapitlet tryck i fysikläroböcker för högstadiet har gåtts igenom för fem läroböcker. Dessa har kategoriserats på olika sätt för att kunna besvara mina forskningsfrågor. Vilka nya frågor väcker din studie? Jag har studerat vilka representationer som förekommer och vilket meningserbjudande de har utifrån ett teoretiskt perspektiv. Skulle jag fortsätta att studera läroböcker och representationer vill jag titta på hur lärare använder representationer i sin undervisning och hur elever tar emot representationernas erbjudna mening. Jag skulle även vilja utveckla studien att omfatta de digitala läromedlen. Skulle du rekommendera andra lärare att för en tid växla över och ägna sig åt forskning? Varför? Absolut. Det har varit en fantastisk förmån att få fördjupa sig i ett område och verkligen få bearbeta alla perspektiv. Det har varit både intressant, utvecklande och utmanande att ta del av aktuell forsning och själv bidra med en liten del.
Eva Svensson, du har skrivit en lic-avhandling med titeln Lärares användning av digitala resurser i undervisningen – Kombinationen av ett praktiskt verktyg och en skicklig lärare. Vad handlar den om?
- Den handlar om hur lärare använder digitala resurser i sin undervisning, och vad de erfar för effekter av sin användning, med fokus på elevers utveckling av förmågor som främjar ämneslärande.
Varför intresserade du dig för det här?- Mitt intresse för ämnet väcktes när jag lyssnade på debatten om huruvida vi ska använda digitala resurser i skolan eller inte. Jag såg i min vardag hur digitala resurser av olika slag tog mer plats i undervisningen men det talades mer om hur de tekniskt skulle användas än om hur de skulle kunna främja elevernas lärande. Jag blev då nyfiken på om resurser som används i många klassrum i landet kan användas för mer än att strukturera undervisningssituationen.
Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?- Jag kan se att en resurs med förhållandevis få, och framför allt strukturerande, funktioner kan användas för att stödja elevernas utveckling av kommunikativa och metakognitiva förmågor, men att inte alla lärare inser att de kan användas på det sättet. När resurserna används på ett didaktiskt sätt kan de vara ett kraftfullt verktyg som främjar inkludering och lärande.
Hur har du gjort din studie?- Jag har gjort två delstudier. I den första har jag intervjuat lärare som bedömts vara skickliga användare av en digital resurs, Google Classroom, i sin undervisning. De har beskrivit hur de använder resursen och vilka effekter de erfar. I delstudie två, som var en fallstudie, observerade jag hur lärare och elever interagerade med en elev som gick i skolan med hjälp av en telepresence-robot, samt intervjuade lärarna, fjärreleven och hennes vårdnadshavare om vilka effekter de erfor av att använda en robot i undervisningen.
Vilka nya frågor väcker din studie?- Eftersom digitala resurser inte är statiska, utan ofta stadda i ständig förändring, behöver lärares fortbildning troligen se annorlunda ut än den traditionella. Det skulle vara intressant att undersöka hur lärares kompetensutveckling behöver se ut för att de ska utveckla sin förmåga att använda digitala resurser på ett ämnesdidaktiskt sätt.
Skulle du rekommendera andra lärare att för en tid växla över och ägna sig åt forskning? Varför?- Ja, definitivt. Det är hårt arbete, men det är en fantastisk möjlighet att få ett vetenskapligt perspektiv på undervisning och lärande, vilket vi lärare förstås brinner för.
Eva Svenssons "licputation" kan följas live här den 29 maj kl 13.15
Karin Ollinen, duhar skrivit en lic-avhandling med titeln Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik: Lärares beskrivningar och hur deras TPACK påverkar undervisningen.
Vad handlar den om?
Studien fokuserar på användningen av digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik. Fyra lärare på högstadiet intervjuas och följs när de genomför lektioner i de naturvetenskapliga ämnena. Även digitala rum som används i undervisningen studeras. Avhandlingen har ett ämnesdidaktiskt fokus, men även allmändidaktiska och administrativa delar berörs liksom lärarnas kompetenser. Det görs i avhandlingen med hjälp av något som kallas för TPACK.
Vad är TPACK?
TPACK betyder “Technological Pedagogical Content Knowledge och är ett ramverk för att beskriva de kompetenser en lärare behöver för att kunna genomföra god undervisning. Deras ämneskunskaper behöver samverka med deras teknologiska och pedagogiska kunskaper för att god undervisning ska ske. Undervisningen behöver dessutom påverkas av kontexten som aktuell undervisning sker i. (Mer information om det här kan man hitta på www.tpack.org ).Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?
Jag hoppas att den ska bidra till att öka lärares och skolledares förståelse för vikten av att göra medvetna val vid användning av digitala verktyg. Om man kan se komplexiteten i undervisningen med digitala verktyg, så kan också fortbildning organiseras och anpassas på ett mer effektivt och ämnesdidaktiskt sätt. Därigenom borde vi kunna få ut mycket mer av de digitala verktygen än vad som ofta är fallet idag.
Digitala verktyg är omdebatterade. Vissa menar att de bara stjäl elevernas uppmärksamhet, andra ser dem som resurser i undervisningen. Vad säger din forskning om detta?
Jag har i min studie inte studerat detta specifikt, men anser att debatten ofta handlar om
- Är det bra eller dåligt att använda digitala verktyg?
- Vilken effekt ger användningen av digitala verktyg?
Frågor som dessa låter sig inte besvaras så enkelt. För att kunna ge ett någorlunda heltäckande svar behöver hänsyn tas till hur, vad, med vilket syfte och på vilket sätt verktygen har använts. Detta förbiser ofta media och därmed blir diskussionerna ofta ganska tomma.
Hur har du gjort din undersökning?
Klassrumsobservationer och intervjuer med lärare inom de naturvetenskapliga ämnena som undervisar på högstadiet.
Varför valde du en gång att studera just det här?
Jag är från början MaNo 1-7 lärare och har ända sedan jag började som lärare varit intresserad av hur digitala verktyg kan användas både i det pedagogiska och administrativa arbetet. Under många år har jag nu arbetat med skolutveckling med främst fokus på digitalisering. Debatten inom området är så polariserad och det behövs forskning som visar på komplexiteten och inte ställer sig på den ena eller andra sidan.
Vilka nya frågor väcker din studie?
Ramverket TPACK kände jag till sedan tidigare. Under studien har frågorna växt kring hur TPACK kan användas för att öka lärarnas kompetens och medvetenhet kring sin användning av digitala verktyg, både för administration och som ett didaktiskt verktyg. Jag ser en potential i att lärare själva beskriver sin egna TPACK med hjälp av Venndiagram och utifrån det tillsammans utvecklar sina kompetenser och därmed undervisningen. I min avhandling skriver jag om ett grafiskt verktyg, GATI, som kan stödja den som vill använda sig av TPACK i sin utveckling. I GATI skapar varje lärare ett personligt venndiagram som ger en bild av var man befinner sig när det gäller att integrera användning av teknik i undervisningen. Syftet är att ge lärare ett verktyg som utvecklar deras metakognitiva förmåga att reflektera kring sin professionella kunskap och därmed få en ökad förståelse för sin egen kompetens och vad man bör kunna för att effektivt undervisa med hjälp av digitala verktyg.
Exakt information om datum, tid och plats för licputationen hittar du här.
Elevengagemang är ett flerdimensionellt begrepp som beskriver elevernas känslor, beteende och kognitiva förmågor i samband med skolarbete. Elevengagemang är ett begrepp som kopplar samman lärares undervisning med elevernas intressen och motivation. Vad är det viktigaste du kommer fram till i din lic-avhandling? Lärare kan skapa engagemang för NO-undervisning hos eleverna genom att utnyttja det naturvetenskapliga ämnesinnehållets inneboende egenskaper. Detta är av större betydelse än elevernas egna intresse för ämnet. Elever kan bli engagerade i innehållet oavsett om de redan är intresserade eller inte. Det hänger på undervisningen. Lärare och elever påverkar varandra ömsesidigt genom deras respektive engagemang. Elevernas engagemang ger läraren bekräftelse och påverkar hur undervisningen utformas. Lärare uppfattar elevernas känslor och synliga beteende som engagemang snarare än deras kognitiva förmågor. Det innebär att läraren riskerar att inte uppfatta elevens hela engagemang.
Hur har du gjort din undersökning? Två studier ligger till grund för avhandlingen. En Delfi-undersökning (tredelad, iterativ enkätundersökning) med 39 förstelärare i NO och sedan fokusgruppintervjuer med sammanlagt 21 NO-lärare på fyra olika skolor. Varför valde du en gång att studera just det här? Jag ville tillföra ett lärarperspektiv i forskningen om NO-undervisning till skillnad på det elevperspektiv som ofta används. En del av diskussionen om NO-undervisning har utgått från elevperspektivet och handlar om betydelsen av elevernas egna intresse för naturvetenskap och NO. Mitt syfte vara att titta på det ur ett lärarperspektiv och koppla elevers intresse och engagemang till lärarens undervisning. Vilka nya frågor väcker din studie? Studien visar att lärare kan skapa engagemang för naturvetenskap hos eleverna. Frågan är hur man genom undervisningen kan få det engagemanget att bli varaktigt. Har din studie påverkat din egen undervisning? Om ja, hur? Jag försöker att sätta undervisningens innehåll i en kontext som kan engagera eleverna, dels genom att anknyta till dem själva men också genom att utmana deras föreställningar och väcka deras nyfikenhet. Jag har blivit bättre på att visa på det specifika med naturvetenskap samtidigt som de stora, bärande sammanhangen lyfts fram. Jag försöker också att möta alla elever, inte bara de som visar sitt engagemang. Skulle du rekommendera någon annan att ta några år av sitt lärarliv för att skriva en lic-avhandling? Varför/varför inte? Det skulle jag absolut göra. Periodvis har det varit tufft men med facit i hand är det en erfarenhet jag inte skulle vilja vara utan. Det kan vara jobbigt att vara utsatt för kritisk granskning och att vara pressad att hela tiden producera text men samtidigt har det varit mycket lärorikt.